KFK - SUS IF 0-1 (0-1)

SUS IF "Den perfekta blandningen av gammalt och nytt"

Mål:

0-1 Lepp (Stål)

Matchrapport:

SUS har haft en tung vinter med sviktande engagemang från både ledare och spelare så ingångsvärderna för denna säsong kändes en smula svajiga bara dagar innan premiären. Men så hände nått igår. Jojje ringde o verkade peppad, trots sin hälskada, och nämnde lite olika möjliga nyförvärv som han hade på gång. Och så nämnde han att han snackat med vår ordförande Ingemar, och att han på nått sätt gläntat på dörren för en comeback i mål. Jojje trodde dock att ett personligt samtal från mig behövdes för att låsa affären. Jag ringer upp Ingemar direkt. Men jag måste erkänna att jag inte tänkt på det själv, han verkade ju så förbluffad när jag mejlade honom en identisk förfrågan i höstas att jag slagit det ur hågen. Men frågan hade tydligen mognat för Ingemar var inte svårövertalad, han kunde tänka sig att rycka in mellan stolparna för att rädda ett SUS i kris. Och han skulle även kolla med Uffe Jernberg, som senast spelat med SUS för ca 20 år sedan men som tydligen konserverat en järnfysik sedan dess. När jag la på luren var jag tvungen att genast ringa upp Lepp för att sprida vidare den här känslan. SUS är fan tillbaka, nu händer det. 

-Vi kommer vinna imorrn, sa jag till Lepp innan vi la på.

På matchdagen är det ovanligt tyst i lagledarnas telefoner. Ingen verkar hoppa av i sista stund denna gång. Den enda som ringer är Ingemar som kan berätta att Uffe är med. Otroligt bra tecken. Plötsligen har SUS ett riktigt slagkraftigt lag, och nästan full bänk. Som vanligt kommer alla mellan 10 och 15 minuter innan matchstart och hur vi ska formera laget är fortfarande helt höljt i dunkel två minuter innan matchstart. Det landar på följande, numera klassiska formation: Ingemar-Max,Jens,Jojje,DD-Dan, Stefan, JS, RZL - Axel, Björn. SUS börjar bäst. Axel har en tåskarvlobb mot krysset efter två minuter som KFKs målvakt tippar till hörna. SUS fortsätter skapa och 16 minuter in i matchen slår Björn ett helt perfekt inlägg in i straffområdet som en perfekt löpande Lepp möter med pannan. 1-0, otroligt vackert. 

SUS fortsätter att vara det bättre laget men matchen är ganska jämn och KFK ordnar några hörnor. Ingemar kliver in som en huvudperson med några fantastiska räddningar. Minns särskilt en tippning över ribban och ett skott där han faktiskt låg som ett streck horisontellt i luften på ett skott som såg otagbart ut. Helt otroligt målvaktsspel, felfritt. I halvlek är stämningen god, men det är samtidigt en utbredd känsla att vi nog måste fortsätta kämpa för att vinna. Och det gör SUS i andra halvlek. Vi kämpar. Och vi skapar faktiskt betydligt mer än KFK. Lepp är helt fri med målvakt. Björn fälls, får en straff och en frilägesutvisning. Dock psykas han att missa straffen, inte av KFK men av SUS egen Johan Seidefors, vem annars? Alla som vet något om SUS förstår att det här ändå är positivt. Att Johan fortfarande i allra högsta grad är Johan, även säsongen 2014. Vi får hoppas att Björn kan komma över det också. Han såg riktigt het ut idag och kommer säkert ösa in mål framöver, skulle jag tro, så det är ingen fara med den saken. Med en kvart kvar signalerar slutligen dagens hjälte Ingemar för byte och vår handskadade keeper Jonas tar över. Publiken, som bestod av bl a BEEJAY och han som spelat i SUS men sen spelade med KFK men som nu inte spelar alls, gjorde stående ovationer när SUS-legendaren gick av banan. SUS defilerade med en man mer på plan, säkert.

Det var en mycket skön seger detta och den gjuter nytt hopp om framtiden. Alla gjorde det väldigt bra och vi har ju definitivt några nivåer till att plocka fram framöver, inte minst med tanke på alla skickliga fotbollsspelare i truppen som inte var med. Personligen var jag i desperat behov av att känna hur kul det är när SUS går bra, när vår Slow Football stämmer. Nu tar SUS ett välbehövligt påsklov men om två veckor fortsätter säsongen med en söndagsfajt mot Makkabi. SUS lever!