Björn till vänster verkar ha svårt att glädjas över SUS-segern, oklart varför. Notera även likheten mellan lagens tröjfärger, i verkligheten var deras mycket mera rosa än de ser ut på bild.
Som någon sa efteråt. Det är roligare att vinna en skitmatch med 0-1 i matchens sista sekunder, än att promenadsegra med 6-1. Det är självklart en smaksak, med det hördes utan tvekan ett rop från Östermalms IP när Danne Lepp oväntat dök upp vid den bortre stolpen och knoppade in segermålet. SUS hade gjort mål igen.
Det var också roligt att se så många konkurrenter på plats. STJD noterade (dvs. läste i en kommentar här nedanför någonstans) att hela tre lag hade representanter på plats för att specialstudera de bägge lagen (läs SUS). Edit: Just det! Glömde det där med tröjorna. Det visade sig att Backyardigans spelade i någon slags rosa nyans som var rätt lik SUS klarröda matchställ, vilket fick domaren att gå i spinn. Endast med hjälp Axels tysta diplomati lyckades domaren till sist bevekas, dvs. böter och 0-3 torsk undveks och matchen kunde spelas. Puh!
Att vi först nu kommer in på själva matchen beror på att den var rätt trist. Både att spela och återuppleva i text. Efter en rätt trevande och jämn första 15-20 fick Yardies plötsligt en spelare utvisad när domaren bestämde sig för att återinföra nolltolerans gällande verbala utbrott. Således ledde en spontan svordom riktad mot ingen alls till omedelbart rött kort. Vi måste ändå säga att Yardies gjorde det bra. Det är sannerligen inget charmigt lag, men när de svämmar över på mittfältet är de rätt svårstoppade och de har ett par spelare som kan lira boll. Med det sagt så hade SUS överlägset flest chanser och borde i vanlig ordning gjort ett antal mål. Johan Tamm hade ett par bra lägen och Björn var också framme vid ett par tillfällen. Men – att bara ta sig fram till de chanser vi bränner i år är ett enormt steg framåt. Trist nog så skadade sig Amir igen. Olycksplanen Östermalms IP med sitt sträva konstgräs passar illa.
0-0 i halvtid och lite tafatt snack. Sjut mer! Typ. SUS malde på utan att få ordentligen grepp om matchen och känslan var väl att det hela skulle sluta 0-0… tills det kom ett långt klassiskt Max-inlägg som Hallberg nickade fram till Dan som nickade i mål.
Ja, det var väl det? Någon som har några frågor eller något att tillägga? Vi jobbar som sagt transparant här – så släng in detaljer om ni har dem. Några fler gula kort?
Mål:
D. Lepp (H. Hallberg)
Gult:
A. Norifard (för snack)
