1 Juni 2002: SuS IF - Tudor Arms FC 3-3 (1-2)

Tudor Arms är ett av de lag vi mött en hel del de senaste åren och det har oftast varit jämna matcher. För ett par år sedan låg deras styrka uteslutande i den hänsynslösa inställningen och kämpaglöden de visade prov på i så gott som varje situation. På senare år har detta även kompletterats med ett snabbt och rakt anfallsspel. Som ni förstår kommer det inte bli en lätt match på fredag.

Som ett led i uppladdningen inför fredagens tidiga seriefinal mot Tudor kommer STJD under kategorin "Old School" ge en återblick på tidigare matcher lagen emellan. Vi börjar med "vårmatchen" 2002 som spelades en varm sommardag mitt under pågående VM-slutspel. Linus beskrev matchen i följande matchrapport.

- - -
Poäng: 1-0 Daniel (Linus), 2-2 Micke (Daniel), 3-2 Micke (Björn)

Laget: Jonte

Janne, David, Juan, David S, Andreas

Micke, Björn, Daniel, Aaron, Johan

Max, Linus

Matchvärd: KP

Dojjan:

Publik: 4 pers

Efter den förlustfria maj fortsatte SUS på inslaget spår även när juni började. Trots att VM försenade spelare och att vi fick skador även denna match så vägrar vi förlora. En styrka hos SUS.

Då Irland-Kamerun drog ut lite på tiden blev uppvärmningen kort för SUS men började det bra ändå. Dock märkte Johan redan efter några sekunder att hans lår inte höll. Men han bet ihop och spelade energisnålt med vänstern resten av matchen. Trots Dannes korta/obefintliga uppvärmning var han het från början. Efter bara några minuter tog han emot mitt inkast, vände bort sin kille och skaffade sig bra skottläge i straffområdet. Skottet touchade en motståndarback och gick förbi målvakten. Danne säger dock att den skulle suttit ännu snyggare utan styrningen.

Vi fortsatte bra och hade ett riktigt fint passningsspel. Dock var det lite si och så med kämpandet emellanåt och då vi tappade bollen lite väl enkelt fick de lite enkla chanser. Precis som mot Benadir fick vi en kort svacka som vi blev brutalt straffade för. Två mål enkla mål vände matchen och det kan inte varit kul för Jonte. Den enda riktiga räddningen han fick göra satte de returen på. Vi blev inte alltför nedslagna utan fortsatte spela på. Bästa chansen fick Janne som efter en snabb frispark höll på att toffla in bollen.

1-2 i paus men ett SUS fyllt självförtroende var enhälligt enade om att detta skulle vändas. Det enda som talade emot var att det var väldigt varmt och att vi, efter att jag utgick i andra, inte hade några kuranta avbytare. Det blev alltså mycket jobbigt. Vi vände trots det. 2-2 kom efter ett bra anfall där ett skott (?) kom ut till Danne på högerkanten som lyfte in bollen mot mitten där Micke kom flygande. I duell med Tudors målvakt nådde han högst och nickade in kvitteringen. Mycket starkt med tanke på att deras målvakt både var längre än honom och fick använda händerna.

Micke Grähs

3-2 var nästan ännu snyggare. Björne bröt fram i mitten och kom mot två försvarare. Till höger om honom kom Micke och precis när backarna stötte släppte Björne bollen perfekt mellan dem till Micke som ensam med målvakten snyggt la in bollen högt. Tyvärr replikerade Tudor Arms nästan omgående. På en hörna kom deras spelare upp perfekt och nickade bollen i krysset förbi en chanslös Jonte.

Mot slutet märktes det att vi inte kunde byta som vi ville och att vi saknade några av våra konditionsstarka spelare. Matchen slutade 3-3 och det var ganska rättvist. Dock är jag övertygad om att vi skulle slagit dem om vi haft några avbytare. Spelmässigt tycker jag nämligen att vi var det klart bättre laget. Som vanligt…

För ovanlighetens skull kommer ingen dojja delas ut. Detta för att det inte var någon som höjde sig. Micke gjorde två mål men så mycket mer var det inte. Max kämpade enormt mycket och hade han satt en boll hade nog poäng bärgats men så blev det inte. Även backlinjen ska ha beröm, fem minuters perioden i första undantagen, men inte heller där var det något extra. Alltså en laginsats men som inte kommer gå till historien som vår bästa. Dock gav den poäng.