SUS på stan

Aaron fick tidigare under dagen syn på Linus i Högalidsparken där han praktiserade lite modernt föräldraskap. Dvs lika delad uppmärksamhet mellan iPhonen och barnen. Observera även den taktiska, höga geografiska placeringen för bästa översyn. Det hela osar effektivitet och nogrannhet, precis samma egenskaper Linus brukar tillföra SUS.

Hockey vid Stora Mossen

På väg hem från matchen alltså. Vilken form han är i!

Otroligt mäktig känsla att ha han tillbaka i SUS!!

Laguppställning mot Lugnet, idag kl 16 på Hagen

Backbytare:
11. M. Ansbro
4. A. Maltais

Mittbytare:
16. K. Russell
13. D. Schömer

Anfallsbytare:
5. A. Norifard

Stark och stor trupp. Det tog många drinkar på Orangeriet i natt för att komma fram till en slutlig startelva. Vi får försöka att hålla uppe tempot i bytena lite bättre än senast. Många fick rätt lite speltid då tyvärr. Men viktigast av allt - att SUS vinner!

/A

Hallberg på Orangeriet, till Swinging party

PR-Mannen Henrik i händelsernas centrum. Men var är hänvisningen till fighten mot Lugnet?

Oh Captain! Our Captain!

Idag har allas vår Kapten bemärkelsedag. Hedra honom!

O Captain my Captain! our fearful trip is done; The ship has weathered every rack, the prize we sought is won; The port is near, the bells I hear, the people all exulting, While follow eyes the steady keel, the vessel grim and daring:

But O heart! heart! heart!

O the bleeding drops of red,

Where on the deck my Captain lies,

Fallen cold and dead.

O Captain! my Captain! rise up and hear the bells; Rise up—for you the flag is flung—for you the bugle trills; For you bouquets and ribboned wreaths—for you the shores a-crowding; For you they call, the swaying mass, their eager faces turning;

Here Captain! dear father!

This arm beneath your head;

It is some dream that on the deck,

You’ve fallen cold and dead.

My Captain does not answer, his lips are pale and still; My father does not feel my arm, he has no pulse nor will; The ship is anchored safe and sound, its voyage closed and done; From fearful trip, the victor ship, comes in with object won;

Exult, O shores, and ring, O bells!

But I, with mournful tread,

Walk the deck my Captain lies,

Fallen cold and dead.

Lite statistik angående att hålla nollan

Chrille hade en intressant frågeställning i en kommentar till matchrapporten mot SFP. Nämligen: Rekordet för antalet minuter utan att släppa in ett mål. Detta då vår nya supermålis Axel nu fredat målet från påhälsning två matcher i rad. 6-0 mot Yardet och 2-0 mot SFP.

I div7 finns tyvärr inte det statistiska underlaget för att besvara exakt den frågan men antalet matcher i rad utan att släppa in mål går att ta reda på. Sagt och gjort...

SUS är ju ett lag som står för en glad och offensivt inriktad fotboll och då slinker det ju ofta in en eller ett par mål bakåt också. Spelar ingen roll så länge man gör fyra framåt liksom. Att hålla nollan två matcher i rad är således inget som sker särskilt ofta. Under 2000-talet (dvs modern tid) har det bara hänt fyra gånger. Fascinerande nog är två av dessa gånger denna säsong.

I maj i år vann vi med 1-0 mot Yardies och följde upp det med  2-0 mot Stockholmsatleterna. Första matchen mot Yardies stod Henke och mot Atleterna stod Jonte.

Innan dess får man gå tillbaka till säsongen 2004 för att hitta två SUS-matcher i rad utan insläppta mål. På hösten slog vi då först Dovas/Bolivia med 7-0 och följde upp det med 4-0 mot BK Badboll (inga lag man saknar direkt). Tyvärr är 2004 en säsong som inte lämnade några ytterligare spår på internet och STJD har inte hittat några uppgifter om målvakt i dessa matcher. SUS-nytt...

Fjärde och sista gången detta har hänt under 2000-talet var 2002 då vi radade upp två raka 2-0 segrar mot Makkabi (Jojjes första match) och Westermalm. Jonas stod mot Makkabi och Jonte (efter en enligt matchrapporten "förnedrande dubbelräddning") mot Westermalm.

2000 då vi vann serien överlägset, höll vi inte nollan en enda match.

Defensiven i år är således SUS starkaste på decennier och Axel den första målvakt under samma period som hållit nollan två matcher i rad.

Lugnet innan Lugnet

Många tänker nog att SUS vinstmaskineri äntligen gått igång på högvarv, att vi nu kan luta oss tillbaka och se på när nya tennissiffror rullar in de två sista matcherna. Men för den som händelsevis tänker så (jag är säkert inte ensam) vill vi bara presentera lite omvärldsinformation. SUS kommande motståndare, döpt efter Stockholms sista skjulområde, har lyckats med det som SUS misslyckats med under hösten, nämligen att slå Yardies och Stockholmsatleterna. Mot Atleterna var dom dessutom bara 11 man i truppen. Dom verkar  vara ett sånt där lag som kan sprattla till och överträffa sig själva emellanåt. På söndag möts alltså två lag med två matchers segersviter bakom sig. Inget av lagen har förmått att vinna tre matcher i rad hittills i år. SUS kommer dessutom sakna poängmakaren Kristofer. Allt talar tyvärr för ett likaresultat, gissningsvis 2-2, ett mardrömsresultat för SUS som ju lever för att vinna.

Den glada nyheten är att det inte är helt säkert ännu hur matchen kommer sluta. Spänningen är olidlig inför söndag.

SP-SUS 0-2 (0-1)

Idag spelar SUS för Christian Bjöklund - som fyller år! Nu kör vi