STJD korresponderar med Horace

Förra veckans livliga diskussion om uttalet av klubbnamnet och betydelsen av ordet "sus" föranlede att SUS TILLS JAG DÖR vände sig till Svenska Akademins ständige sekreterare för att få mer klarhet. Eftersom själva uttalet av "sus" är en intern angelägenhet i klubben inriktade vi oss på betydelsen av ordet. Publicerar här korrespondensen i sin helhet:

Hej Horace!

Hoppas allt är bra med dig. Det här är Axel, Birgers grabb som skriver. Jag vänder mig till dig därför att jag undrar om du kunde svara på en fråga som för dig kanske är mycket enkel. Jag vill inte att du gör dig några stora besvär och har du inte tid så kan du skippa det här. Frågan är kanske lite knasig.

Det är så att jag spelar i ett division 7-lag i fotboll som heter SUS IF. SUS är ursprungligen en förkortning för Stockholms Universitets Studenter men föreningen har inga band kvar till Universitetet. Vi har skaffat oss en blogg som heter SUS TILLS JAG DÖR (http://susfotboll.blogspot.com/) där vi diskuterar och belyser alla tänkbara aspekter av fotboll i allmänhet och vår förening i synnerhet. Det har nu uppkommit en diskussion (http://susfotboll.blogspot.com/2007/03/sprklektion.html) om betydelsen av ordet "sus" och då främst i uttrycket "att leva i sus och dus". Nu till frågan: Hur skulle du närmre definiera det ordet så att dess användning i det uttrycket blir mer begripligt? Och vad är egentligen dus? Jag kan även tillägga att de äldre i föreningen vill uttala klubbnamnet [su'ss] vilket dock inte den yngre generationen ännu anammat.

Har du lust att bara skriva en rad om vad du tänker spontant om detta så vore jag evigt tacksam! Om du svarar kommer jag referera det på vår blogg så jag hoppas det är okej i sådana fall. Titta gärna på länken om du vill.

Allra bästa hälsningar,
Axel Haglund


Svar från Horace:

Hej Axel,

Våra ordböcker har en hel del att säga om sus och dus, och det är väl lika bra att du får veta alltsammans, så att du kan briljera i klubben. Jag bifogar en sammanställning som vår språkhandläggare har gjort. (Man skall dessutom lägga märke till att tyskan har ett liknande uttryck, "Saus und Braus", för samma sak.)

Bästa hälsningar
Horace
----------------------------------------------------------------------

Härefter följer ett utdrag från Svenska Akademins Ordbok om ordet sus och jag känner mig tämligen övertygad om att de flesta läsare av SUS TILLS JAG DÖR i och med detta kommer finna ämnet uttömt:



SUS
’förutom ’det gick ett sus genom församlingen’ ’vindarnas sus’ osv,

a) som fullt brukligt uttryck:

sus och dus , rumlande l. ruckel l. festande l. svirande o. d.; (muntert) glam; förr äv. utan tanke på rumlande osv.; särsk. i uttr. leva i sus och dus, tillbringa sin tid med att festa l. supa, leva livets glada dagar, ge sig hän åt nöjen o. utsvävningar; icke neka sig ngt; frossa.

J sus och duss / och dageliget Rus / då såte de hoss min sida. ( c. 1635.)
En sådan menniskia, som i lättia, suus och duus förnöter sina dagar . . är sannerliga wärd, at från alt beskedeligt folcks umgänge utheslutas. (1721).

Så fortgick det i sus och dus ända till fastan, då dessa bullrande nöjen utbyttes mot konserter, andeliga skådespel samt lärda öfningar. (1842).

Sus och dus gör tomt hus ….jfr ordspråk( c. 1880).

b) (†) övergående i l. närmande sig bet.: berusat tillstånd l. upprymdhet l. uppsluppenhet o. d.

(Vid middagen) dracks nästan mycket, som satte alla herrarna i ett lustigt humeur och fullt sus ( c. 1790).

Bardernas sång jemte gästernas sus / Gaf glans åt högtidens timma. (1840).

c) (†) i uttrycket gå i sus med ngn, festa med ngn, ge sig hän åt utsvävningar med ngn.
Sedhan gick iagh med Jungfruger i swsz. (1612).


SUSA
Ursprungligen har SUSA förutom ’blåsa’ (vinden susar) m.m. följande betydelse:

3) [jfr motsv. anv. av mlt. s ūsen, t. sausen ] ] OBS utdöd (†)
åstadkomma larm l. buller o. d.; särsk. i fråga om sådant larm osv. som uppstår vid omåttlig förtäring av alkohol, ofta liktydigt med: festa l. svira l. supa l. rumla; leva i sus o. dus; särsk. i uttr. susa och dusa, leva i sus o. dus

äv. bildl. Alt thet som leffuer och swäffuer stelles in för hans (dvs. den döende syndarens) åsyn . . Ther effter fölier ett stoort swsande och bruusande, Ett qwalm och en röök,…. (1593).

Thenne mannen (har) . . hållet vppå at susa och brusa, raasa och buldra, ståltzera och pancketera. (1608).

(1851: susande och dusande )


DUS
[fv. dus, m., susande fart, larm, stoj; jfr sv. dial. dus, n., dån, susning, (ä.) d. dus, rumlande, svirande; sbst. till DUSA]

1) (†) larm.
Vagnars sårl och dus. NORDENFLYCHT QT 1746–47, s. 49

2) [fsv. i fullan dus] (†) med fullan dus, med susande fart, med full fart; af alla krafter.

Burman ridher af stadhen ut, / Han ridher i fullan dus.

Sofwit har jaf fullan duus / Intill stora dager liuus. (c. 1658).

3) oordentligt lefnadssätt, rummel, utsväf¬ningar; numera nästan bl. i uttr. (lefva) i sus och dus.

Hålla suus och duus. . 1640;
Här prålade en riker / I vällust, dus och prackt. (1724).
Så länge jag sitter på krogen i suset och duset, då vet jag nästan om ingenting. (1862).
Sus och dus kör mången från hus. (Läsebok för folkskolan!!! (1868).


DUSA
jfr DUS sbst [sv. dial. dusa, sofva lätt, slumra, motsv. d. duse, svira, nor. dial. dusa, stillna, äfv.: svira…. här¬ledas af en germansk rot med grundbet. `rök', `ryka', hvaraf utvecklats bet. `vara omtöck¬nad', ur hvilken de öfriga bet. utvecklats;)

1) (numera föga br.) sofva lätt, slumra; äfv.: dåsa. (1772).

Hvila, dusa, prata o. s. v. 1839,
Jag fåfängt sökt att somna. / Jag endast dusat lätt. (1883).
Hon är så trött, att hon bara ville ligga och dusa. (1905).

2) (†) långsamt vagga, gunga, vaja.

….detta segel der det dusade ibland vågorne (1742)
(Rå¬gens) behageliga dusande motsols. 1804,

4) (numera bl. ngn gg tillf.) i förbindelsen. susa och dusa, lefva i sus och dus, svira.

(Inderna) susade och dusade .. medh maat och drick i twå dagar och twå nätter. (1682).

Ett susande och du¬sande .. som öfvergått allt hvad jag förr pröfvat i denna väg. (1851).
---------------------------------------------------------------

Vill avslutningsvis rikta ett stort tack till Horace för hans bidrag!
/Axel