Martchrapport Carioca - SUS, 5 juni kl 20.00

Terapi.
Det skimrande minnet av Tantos förträfflighet fick sig en törn redan på förhand då regnet och kylan gjorde sitt bästa för att bryta ned SUS moral och engagemang. När sedan planen visade sig vara kort, tjock och ojämn, fanns det inte mycket glädje kvar inför matchstarten.



Men SUS 2009 är en svårstoppad maskin, som inte har några problem med att anpassa spelet och/eller humöret efter motståndarna. Gnälligt, fult och okontrollerat – så kan första halvlek beskrivas. Inte många passningar hittade rätt och Carioca lyckades, liksom stundom Muza, skapa ett visst tryck.



0-1 kom efter att deras vänsterback – han med snett huvud – vansinnesnickat bollen rakt bakåt och friställt Danne, som pangade in bollen utan pardon…förbi den handikappade målvakten (vadå? han var ju det!).



Tvåan kom på frispark, men blev felaktigt bortdömd.

Lite gruff och lite stök senare var det halvtid.

Andra halvlek kändes i princip som trampa runt i en tunna sirap. Bollen studsade omkring och SUS kom liksom ingenstans. När de tillslut, rättvist, gjorde 1-1 så var SUS segerstreak för första gången under säsongen i fara.

Men 2009 är dådens år – och den här gången var det RZL som tog tag i ödet genom att kasta sig fram på en hörna som deras back återigen nickat rakt mot eget mål (efter en fint slagen hörn av Lyckstedt eller Danne). RZL missar oftast inte från 30 centimeter, 1-2 var ett faktum.

Därefter flyttades positionerna ned och SUS höll rent.

Sammanfattningsvis kan det sägas att Portugiserna i Carioca är bra på Tantos ojämna grus, men att SUS lär krossa dem på Stadshagens större plan där den brittiska 70-talsstilen passar bättre.

Två matcher till – sen har SUS de tio raka segrar som krävs för ett samtal till Dagens Nyheter.