Det är mycket som känns oroligt inför BoIS-matchen på lördag. Fyrklövern förvandlas till en tvåklöver i och med att Jojje åkt i väg på sin världsomsegling och jag själv tar båten till Visby. Ovanpå detta ett sent avhopp från kapten Seidefors och endast 13 man i truppen och SUS IF står inför säsongens största prövning. Hur sjutton ska det gå att fylla dessa luckor? Hur ska Danne och Davas kunna leda SUS IF till seger utan kapten JS och mittankaret Jojje? Jag tror att det är i såna här situationer som ett lag får bekänna färg. Är vi ett lag eller bara en massa enskilda individer? Jag tror och hoppas att ni som får förtroendet på lördag drar på er SUS-tröjan och låter hjärtat som klappar under klubbemblemet visa vägen. Det är i såna här matcher som legender skapas och hjältar föds, om allt går som vi vill och hoppas. De som är kallade är:Christian Björklund
Dan Lepp
Daniel Garmén
David Sköld
Emil Berntling
Linus Elghorn
Jan Johansson
Jonte Halldén
Magnus Uhlin
Max Ansbro
Nicolai Nystrand
Stefan Bohlin
Tobias Kummel
Lagvärd: K-P Sjösvärd
8 kommentarer:
Truppen är stark men känslig för skador. KP övertygar!
jag minns,,
En varm sommardag och match mot bottenlaget Västerbron.
Vi var endast 11man, vi hade dessutom väldigt ont om mittfältare så Dala och Elgen fick spela yttermittfältare. Inget ont om dem och deras kondis men de var inte vana att spela 90minuter på en dammande grusplan i 30graders värme.
Västerbron som var ett lag vi alltid spöade kände vittringen på ett skadat SUS. Kamplusten steg hos Västerbron, de anade vår svaghet.
Men mitt i denna på förhand tuffa uppgift så tog vi oss samman. Vi blev ett lag som stred för varandra under matchens skälvande 90 minuter.
Jag lyckades med ett toffelskott och bit hjälp från deras målvakt att göra 1-0 till oss efter cirka femton minuter.
Efter en stenhård match och efter en massa tuffa närkamper där vi sprang som vi aldrig sprungit tidigare så började till slut orken tryta.
De lyckades på en av sina målchanser pilla in en balja och moralen hos dem stärktes avsevärt. vinsten var där för dem att hämta men då steg en spelar ut från mängden. På den tiden var han inte lika omtalad i SUS som nu, då var han en relativt ny spelare mer känd som Tommies grabb. Vår nuvarande Kapten Johan Seidefors.
Frispark i 75e minuten och det är 30m till mål. Johan tvekar inte. Han dräper in bollen i mål med sådan kraft att alla SUSare på planen känner känslan av att vara ett lag. Vi kan inte förlora. Vinsten kommer att bli vår. Alla tre poäng kommer ramla in i vår redan digra hög med poäng.
Men strax före slutsignalen så kommer dråpslaget. Just som vi kände att matchen var i hamn.
Straff för Västerbron.
I målet på den tiden stod Christian. Christan var en jätte såväl bildligt som på riktigt. Han sped ut sina armar mot stolparna och skräcken i straffskyttens ögon sa oss alla att vad Christian redan visste.
"Den här straffen är min"
Straffen slogs hårt ner mot Christians högra stolpe men som den tiger han är så slänger han sig ner i gruset och får en hand på den. En klassisk enhandsräddning på en straff i 92a minuten.
Returen ramlade rätt ut till en framstormande Västerbrospelare som sköt utanför och slutsignalen ljöd sekundrarna efteråt.
Segern var SUS och så lyckliga som vi var då efter denna otroligt tuffa match hoppas jag att vi alla är på lördag.
Vi tar detta. Vi har ett bra lag. Forza SUS!
Tack Max för att du inspirerar! You gotta believe!
Klart vi vinner! Danne hänger 2 baljor!
Kom igen SUS! Jag litar på er!
Känns bra att vi har ett blytungtlag när vi tycker att vi har åkt på många återbud. Jag kan inte se att vi kan tappa poäng.
Laget fylls på allt eftersom. Nu är även Lyckstedt och Aaron med. Så nu är det bara köra!
Skicka en kommentar