Matchrapport: Ljungbacken - SUS

Det var en idyllisk syn som välkomnade SUS till Ljungbackens hemmaplan.




Den självgående gräsklipparen puttrade på i cirklar, träden som pratiskt taget utgjorde sidlinjer lät de ännu gröna löven hänga ned över planen och sensommardiset gled in från vattenbrynet några hundra meter bort. Dofterna av nyklippt gräs, bensin och insjö flöt ihop. Det blev nästan för mycket.Omklädningsrummet, dvs en kyrkogård för olika sorters avlidna stolar, fulländade bilden. Mycket charmigt.



Den trivsamma bollplanen ligger visserligen en aning undanskymd, men alla utom domaren hittade dit i tid. När han väl dök upp gnällde han i drygt fem minuter på att det varit svårt att hitta. Suck. Matchen kom igång ca 20 minuter efter utsatt tid. SUS var redo. Typ.

Efter ca 20 minuter hade SUS haft massor av chanser och ett stort spelövertag, trots det hade Ljungbacken på ett närmast oförklarligt sätt tagit ledningen med 2-0. Tobbe hade dessutom slagit en straff utanför, inte så konstigt då bollen studsade upp precis vid tillslaget på den något ojämna planen. Orättvist. Men ändå, SUS-spelarna verkade närmast oberörda. Och malde på. På en kvart vände allt.

2-1: Björn gjorde målet, men hur det kom till minns inte STJD. Kommentar någon?
2-2: Hörna från JS och stenhård nick från Stefan. Backen stod innanför mållinjen när han fick bollen i huvudet, så målet godkändes helt korrekt.
2-3: En tilltrasslad situation där Danne skickligt lyckas dämpa ett misslyckat skott utifrån (JS), finta målvakten och enkelt sätta bollen. Härligt!

Nu började Ljungbacken tydligt tappa humöret. Deras #8 verkade ur form och var allmänt nonchalant, vilket medspelarna inte verkade gilla. SUS vädrade blod!

Halvtid. Ljungbackens spelare gick av planen gapandes på varann. Det gav SUS ytterliggare tilltro på seger. Det mesta snacket i SUS-laget handlade om att inte tänka för mycket på den väskvarma Proseccon som skulle öppnas vid seger, utan arbeta på även i andra halvlek. Och det var som musik:





Ljungbacken var märkbart trötta. SUS vet hur jobbigt det är att spela utan avbytare och det är naturligtvis ännu värre på naturgräs. SUS däremot, visade sin verkliga styrka då alla (ALLA, utom Linus) spelare dagen till ära la sina personliga problem, skador, sjukdomar och löften åt sidan och slöt upp för sitt SUS. Så vackert, så fint. Anders Elghorn hade varit stolt. Ingemar – du skulle ha varit där!

2-4: Danne kämpar mot två Ljungbackenspelare varpå den ena slår bollen på den andra och vips är Danne fri med öppet mål. Ahhhhh. Nu kunde SUS andas ut och spela ut.
2-5: Davas vinner bollen och driver lite för att få tiden att gå, som om han vore Kurre Hamrin. Ingen attackerar. Davas drar till från 25 meter. Med vänstern. Rakt upp i krysset!!! Max påstår att han ska ha en assist här, och det kan han väl få.

Matchen var över. Inget egentligt ordnat spel sista 20 minuterna, men vem kunde ha begärt det?