Hagens egen Dreyfusaffär

Artillerikapten Alfred Dreyfus, en dåtida SUS-referens

Franska tidningar var i lördags sprängfyllda med texter och stoff kring fredagens drabbning mellan SUS och Oranje. Rubrikmakarna slogs om bästa, eller möjligen värsta, referenserna för att förklara det som hänt. "Skandal" är det vanligaste, "Hånet på Hagen", "Straffande straffar" och det beskrivande "Varför" var andra.

Bäst och närmast att beskriva det hela kommer L´Equipe. De närmar sig "affären" med en hållning att det är det värsta som drabbat en enskild individ/grupp sedan Dreyfusaffären i slutet av 1800-talet. I detta fall ses SUS som den oskyldigt anklagade Alfred Dreyfus och den dömande som Huberth-Joseph Henry.

Anhängare och spelare i SUS tog på sig rollen som Georges Picquart i försök att visa att SUS var oskyldiga till den samvetslösa behandlingen men denna gång kunde inget göras mot överheten. Varför SUS blev så oerhört felaktigt behandlat och på ett nästintill omänskligt sätt straffat kommer vi nog aldrig få veta sanningen kring. Men redan det första domslutet, där Oranjes spelare drar bollen rakt över sidlinjen men ändå fick inkastet med sig, pekade i en tydlig riktning: SUS var dömda på förhand. Resten av historien känner ni till.

I dag är det mörkt och tungt men SUS:are, giv inte upp. Möjlighet till upprättelse kommer snarare än ni hoppats. Redan 6/9-13 kan vi få tillbaka delar av vår heder genom att besegra Oranje. Denna kommande seger blir dock så klart inte en vinst mot överheten utan mer en hederssak att få de tre poäng vi har rätt till.

Av vikt är nämligen att poängtera att våra motståndare, Oranje, helt står utan skuld i denna smutsiga affär. De skötte sig i princip klanderfritt på planen och ingen skugga över dem. Alltså inte mer än att de som tidigare nämnts plötsligt blivit ett gäng som värmer upp, står i ring och pratar samt till och med verkar träna.