Matchrapport SUS IF - FC Tolkarna 9-0 (3-0)

Mål:

1-0 Amir (Davas)

2-0 Amir (Kristoffer)

3-0 Amir (Max)

4-0 Amir (Daniel)

5-0 Amir (Hallberg)

6-0 Stefan (Axel)

7-0 Daniel (Kristoffer)

8-0 Amir (RZL)

9-0 Jojje (Micke)

Gult:

Davas

Publik:
ADG och kidzen med SUS-vimplar - underbart!
Iman (skadan mkt bättre men stod över)
Andrea (från Azzurri)
Bomber, Adam och en till Oranjesnubbe tror jag (endast 1:a halvlek)

Ribba - ut

Normalt ska man väl vara nöjd efter 9-0-seger och serieledning, men Sus är inte normalt. Långtifrån. Ikväll kändes det lite som en förlust. Det är bara att konstatera direkt, det som liksom ligger och gnager: Amir borde fan ha satt straffen i nittionde minuten!







Det hade inneburit hans sjunde för kvällen, men istället gick den i ribbans underkant. Max erinrade sig nämligen en gammal Susare kallad Pelle Sixshooter som gjort sex i en match nångång på 80-talet, så det där sista målet var nödvändigt för att Amir skulle bli ensam i Sus rekordbok. Vid det laget hungrade man också efter tvåsiffrigt, det hade givit aftonen en annan lyster trots allt, men nej, det fick vi inte, fan också.

Vad finns att säga om matchen annars? Vi spelar bra, men inte jättebra. Vi har en svacka i en kvart vid ställningen 2-0 från ca 10 minuter in i matchen, när Tolkarna anfaller flera gånger. Inga avslut dock, men ändå. Jonte och hans nackspärr lämnades ifred. Alla Susare gör ett gott jobb ska påpekas, men inget märkvärdigt. Ortega/Sagrera är visserligen helt felfria, det ska erkännas och Hallberg visar klass på mitten som vanligt. Nyförvärvet Micke gör det bra. Men den här matchen tände liksom aldrig till, inga eldar brann, ingen magi uppstod. Flera spelare vittnade om att de aldrig riktigt kände att de kom in i matchen. Det behövdes ju inte. 

Visst, det var jättetrevligt som vanligt men nånting saknades, vi kan kanske skylla på motståndaren. Tolkarna har nog höjt sig en smula men, jaa, det blev ju inte särskilt farligt nångång egentligen va. Nu vänder vi blad.

Next!

/A