STJD ger ringar på vattnet

Att artikelserien EN GAMMAL SUS'ARE SVARAR PÅ FRÅGOR är älskad av alla internetanvändare är kanske inget nytt men denna kommentar förtjänar enligt STJD-redaktionen en mer framskjuten plats:

Matza, BK Derby Svenska Fans sa...

Hallå Sus'are! Efter en gigantisk datorkrasch tillika latmansperiod har vi fått fingerspetsen ur röva och snott intervjun med Lasse Richt (dessutom ville vi givetvis inte sno "nyhetsvärdet").
Jag har inte Linus Elghorn's mailadress kvar och vädjar nu till er som läser detta; ETT STORT TACK måste framföras och resultatet kan beskådas HÄR.

SNÄLLA, åsikter (goda som onda) skickar ni till bk_derby@spray.se eller skriv i forumet!
Lycka till, grabbar! Heja SUS, Derby och Blågult!

Lasse Richt - de bästa och vad fotboll egentligen handlar om

Så här bra var Lasse i SUS-tröjan. (Det är han om ni inte ser det för maskeringen)

Lasse intervjuas av ex-SUS:aren Peter Jonsson. SUS som vanligt i medias rampljus

Skytteligan i SUS 1993. Nedan nämnda Anders Elghorn gjorde totalt 8 påsar, 46 år gammal.

I vårat sista avsnitt i samtalet med Lasse Richt pratar vi om vilka han håller högst som medspelare och spelare i landslaget. Intervjn avslutas med att Lasse berättar vad han ser som det essentiella i fotbollen och vad som gett honom mest.

Vi vill med detta tacka Lasse för att han tog sig tid samt även för tiden i SUS. Sen hoppas vi givetvis att vi får se mycket av honom nästa sommar nere från Sydafrika. Kanske dags för Merchandising att ta fram SUS-svettband och hoppas att Lasse kör en Boateng och gör SUS kända över hela världen?

Vilken är den bästa SUS-are du spelat med, den bästa du spelat med genom karriären samt bästa du haft i landslaget?

Bästa SUS:are måste ju självklart vara Anders Elghorn. Han var en otroligt snabb och vass forward, och gjorde nog mål i så gott som varenda match (mitt minne är bra men kort!) Men vi hade även en fantastisk målvakt i Kirre Castergren- med en anständig ålder, så var han vig som en panter och höll en hög MV-kvalité. Tyvärr lämnade ju han oss alltför tidigt.

I Rimforsa så var vår stora stjärna Ola Svensson - om han hade gått till någon annan klubb så är jag övertygad om han hade blivit en storstjärna. I Derby så var nog Ruben Svensson den bäste jag spelade med, och i Sandviken så måste jag nämna Micke Källström (Kims pappa). Det är alltid svårt att säga någon enstaka spelare - för det är ALLTID laget som är det som är framgångsfaktorn.

Det är samma i landslaget. Det är klart man kan nämna Zlatan, Henke, Ljungberg, Mellberg, Thern, Schwartz Patrik A etc. men jag skulle lika kunna säga Tobbe L, Ingesson, Micke Nilsson m.fl. Sveriges styrka är att vi fått ihop vårt landslag till ett lag där alla jobbar för varandra - det är den största framgångsfaktorn om du frågar mig.

Vem av de SUS-spelare du spelat med tycker du var närmast landslaget? (Det behöver faktiskt inte vara samma som den du tycker är den bästa, det finns ju rollspelare)

Här passar jag, jag skulle ju göra alla som inte nämns en stor otjänst, och eftersom alla håller en sådan hög kvalitet och att det bara förmodligen beror på att förbundskapten inte hittat till Stadshagen att ingen ännu har fått chansen i landslaget.

Du får här på slutet även möjligheten att skriva något fritt från hjärtat om det är något du vill förmedla till alla SUS:are.

Det som alltid har varit de roligaste stunderna i mitt fotbollsliv är det som händer inne i omklädningsrummet. Den råa och hjärtliga ton som finns där är bland det viktigaste av allt. Det är där man tuggar, får vänner och får oförglömliga minnen. Jag hoppas det håller i sig även i nästa generation!SUS är en härlig förening och jag hoppas och tror att ni som är aktiva idag för föreningen vidare så att många som gillar att lira men inte träna allt för mycket får chansen att glädjas tillsammans.

Hälsa familjen och om det fortfarande är några gamla "stötar" som var med när jag spelade - hälsa dom oxå.

Lasse Richt

Lasse Richt - röster från Derby

Lagbild från BK Derbys trupp i allsvenskan, Lasse trea från vänster på övre raden.

Lasses mål från nedan nämnda match mot ärkerivalen SAAB.

Vi avbryter här intervjun med Lasse för att skaffa oss en bredare bild av vår gamle vänsterforward. Vi tyckte att han var ett jäkligt duktig kille men hur objektiva är egentligen vi!? För att få svar på detta vände sig STJD till BK Derbys supporterklubb "Silverrävarna" och möttes med öppna armar. Helt klart är att Lasse inte är glömd och att hans tid i klubben gjorde stort avtryck.

"Tjenare Linus,
som du märkt finns det inte mycket ute på nätet om Lasses "gamla bravader".

Jag har inte så mycket statistik egentligen, men det du söker om allsvenskan grejar jag. Vill du veta mera kan det vara värt att försöka med vår officiella sida http://www.derby.se/fotboll/ eller (kanske ännu bättre) Derbys supporterklubb "Silverrävarna". Länk finns på nämnd sida.

Det är ingen tvekan om att Lasse Richt tillhör våra absolut största lirare. Han gjorde fyra kanonsäsonger, han kom från Rimforsa IF1975 och såldes två år efter vi åkt ur allsvenskan, 1979.

Ett personligt minne är att han gjorde ett oerhört viktigt mål mot våra största lokalrivaler SAAB inför 7100 pers på Folkungavallen 1976. Då var jag så glad att jag grät. "Hatet" satt djupt mot "tjänstemannagänget" SAAB.

Två omgångar efteråt sänker han förresten Sandviken genom att göra bägge målen i en 2-0 match. Det var en ren seriefinal och det var nog omkring då man verkligen började förstå att det faktiskt KUNDE bära ända till allsvenskan. Och det gjorde det ju också!

Sedermera i allsvenskan dröjde det till 21:a omgången innan Lasse nätade. Då sköt han båda i vår 2-0 seger mot IFK Sundsvall hemma. Han gjorde sedan ytterliggare två mål i allsvenskan, ett mot IFK Göteborg (förlust 1-4 i Götet) och ett mot Kalmar FF (också borta, också förlust 2-4).

Kan också berätta att Lasse spelade SAMTLIGA (26) matcher i allsvenskan.

Är rädd för att det är ungefär allt jag vet. Lasse var en av killarna som var "tvungna" att säljas som en följd av våra ekonomiska svårigheter efter besöket i högsta serien. Klubben skakades också av fusionsplaner och det var allmänt turbulent. Men det är en annan historia. Minns inte vilken klubb vi sålde honom till, vilket irriterar mig. Det borde jag komma ihåg... (Vi tror att det kan ha varit till Sandviken. anm STDJ)

Bifogar några halvtaskiga foton, men det är tyvärr de enda jag har. Hoppas ni får någon nytta av ovanstående och jag vill passa på att önska lycka till med både intervjuserien, bloggandet och klubben.

MVH / Matz Peterson
BK Derby, Svenska Fans"

Lasse Richt - om sin roll och SUS

Lasse med en tidigare landslagsspelare

Idag publicerar STJD den första delen i den djuplodande intervjun med Lasse Richt. Vår kontakt började med lite allmänt snack och bakgrund till varför jag sökt kontakt för att sedan övergå till snack om Lasses nuvarande tjänst inom SvFF och lite om hur han knöts till SUS.

Hej Lasse! Jag såg dig på Sporten igår från landslagssamlingen och det slog mig att du måste du måste vara SUS okändaste fotbollskändis. Utöver att du spelat i alla serier i seriesystemet och representerat SUS ingår du i landslagsledningen och har alltså hand om Sveriges bästa fotbollsspelare. Vem bättre än du kan då prata fotboll?
Jag tänkte därför höra om du skulle kunna tänka dig att svara på några frågor som jag sedan kan publicera på SUS blogg SUS Tills Jag Dör, http://www.susfotboll.blogspot.com/. Bloggen är mycket välbesökt av både dagens spelare och tidigare aktiva. Av de tidigare spelarna har till exempel Claes Borgström, tidigare Jämo, Jonas Dahlquist, kommentator på Canal+ samt min pappa och bror svarat på frågor om sin tid i klubben.

Vad innebär det att vara chef för landslagsavdelningen och hur blir man det?
Att vara ansvarig för en landslagsavdelning innebär dels ett verksamhetsansvar för 14 olika landslag, dels ett personalansvar för drygt 20 anställda (förutom de som arbetar i de olika landslagsledningarna på ett "dag för dag avtal" och de är ca 75 pers.). Utöver det så reser jag alltid med vårt A-landslag, herrar där jag är lite mer operativ i mediafrågor och en länk mellan förbundskaptenerna och övrig landslagsledning. Mer konkret så sysslar jag ganska mycket med förhandlingar - med våra spelare i såväl dam, herr- som U21-landslag, med kommande motståndare, med att få ihop spelscheman i de olika kvalspelen, med ledare och anställda...... Ja, det finns förstås en hel del annat man gör men detta är en liten bild.

Hur man får en sådan här tjänst?! Man blundar, köper en lott och hoppas på det bästa!! Skämt åsido, innan jag fick tjänsten som Laban Arnesson hade före mig, så hade jag jobbat på förbundet i drygt 7 år med lite olika uppgifter. Jag började med EM 1992 där jag hade hand om servicen runt de deltagande lagen, om säkerheten och mycket kontakt med de fyra spelorterna. Efter det arbetade jag några år med marknadsfrågor, varefter jag blev ansvarig för Dam-VM 1995. Samtidigt måste man ha lite tur och jag var väl på rätt plats vid rätt tidpunkt när jag fick tjänsten efter Laban. Min chef var då Lars-Christer Olsson som efter några år blev högste boss på UEFA. Det jag vill säga är att det är mycket Lars-Christers förtjänst att jag fick denna chans.

Hur kom du till SUS?
Jag kom till SUS ganska omgående sedan jag flyttat till Stockholm 1991. Det var min granne Tore ... som frågade om jag var intresserad att lira lite fotboll (jag hade slutat att spela något år innan då jag spelade i min moderförening Rimforsa). Han berättade att det var inte så blodigt allvar, man tränade aldrig och det var drygt 10-15 matcher om året, så jag sa ja och tyckte det kunde vara kul. Den första matchen minns jag väldigt väl, för det var en fredagkväll som telefonen ringde. Det var en person som Tore berättat var lagledare vid namn Ingemar Ederström som ringde ca kl. 19 på kvällen. Jag låg i badkaret och njöt när han frågade om jag kunde vara med nästa match. Jag svarade ok och frågade när matchen ska spelas. Hans svar var om en timme i Spånga! Det var bara att hoppa upp från badet åka ut till Spånga (som jag knappt visste var det låg) och leta mig fram till Spånga IP. Där mötte vi ett lag som jag tror heter Ayakucho. När vi kom ut på plan blev jag aningen förvånad, för det var ett hundratal "supportrar" som skulle se matchen. Matchen var minst sagt "livlig", med publik som sprang in på plan, med en domare som, naturligt nog, var ganska partisk. Jag minns inte resultatet men fick en ny upplevelse om hur det kan vara att spela i "lingonserierna".

Lasse Richt - från allsvenskan till SUS

I mitten av 90-talet var SUS plötsligt hett igen. TV-sporten var på plats för rapportering och SUS vann serien. Mycket av detta hängde på en spelare, en spelare med ett ryck som inte tidigare skådats i åttan, en vänsterfot med både tryck och känsla, ett huvudspel som gjorde att alla ville slå hörnorna eftersom det ofta gav en assist och att han var en jäkligt trevlig kille i omklädningsrummet. För att kort sammanfatta hade SUS en spelare med kvaliteter som förgyllde hela Stockholmsfotbollen. Denna spelare hette Lasse Richt!

Lasses kändisskap och intresse från media kom sig då av att han i och med sin tid i SUS spelat på alla serienivåer i Sverige, från allsvenskan med Derby till SUS i åttan. I allsvenskan gjorde han fyra mål, vilket måste ses som en prestation i ett lag som kom överlägset sist i serien. Han kan dra stories om när han tog Sven Dala Dahlqvist i en nickduell, hur det var att spela med Kim Källströms pappa samt att få dra på sig landslagströjan. Men han vann även skytteligan i SUS på 14 mål vilket troligen värderas lika högt.

I dag är Lasse minst lika het för media som när han spelade i SUS. Hans titel "chef för landslaget" ger honom tyngd i svensk fotboll och när du tittar på landslagssamlingarna ser du honom ofta stå och snacka med grabbarna eller peka vad som ska göras. STJD har fått en exklusiv intervju med detta högvilt för pressen och kommer att i flera delar publicera den här på STJD. Det är en lång och öppen, för att vara från landslaget, intervju där vi pratar om både nu och då. Vi kommer även att få kommentarer från Lasses gamla klubb Derby och hur deras minne är av den vänsterfotade bombaren från Rimforsa.

Hedra legenderna

Nu när SWSLC är över, Grattis Erik, känns det givetvis lite tomt och fram till seriestarten vore det trevligt att ha något på STJD att se fram emot. Därför kommer vi den närmsta veckan att presentera den mest utförliga intervjun och presentationen hittills på STJD med av en av SUS mest spännande spelare genom tiderna. En person som är högaktuell i och med Sveriges kval till VM samt troligen den bäste spelaren som spelat i SUS. Jag säger inte den bästa SUS:aren, för det är Lasse Hallon, men i alla fall den med mest individuella meriter.

På återseende!

Anders svar

Jag har mejlat endel klassiska SUS-personer och inviterat till avslutningsmatchen och middagen 19/10 och svaren trillar in successivt. Anders Elghorn skrev följande svar och jag känner mig bara tvungen att publicera det direkt. Det är så SUS och så Anders (det är samma sak förövrigt) att man blir lycklig:

Många år, Axel, allför många finns det de som anser, släpade jag mig till Hagen för att lira. Först i A, sedan i Stigges (Dream Team, red:s anm).Men inte förrän nu, vid fyllda 60, har jag insett att belackarnas åsikter rymde ett uns av sanning. Jag avstår alltså från matchen och nöjer mig med åskådarens roll, samt middagsätarens. Fast, jaha, spelar Janne Hanssons grabb, ja, då vete fan. Var la jagdojorna nurå?"Sanna! Har du sett mina fotbollspjuck?! Vaddå langat, dom va ju nästannya."D v s: vi ses på linjen 19e. Anders

EN GAMMAL SUS'ARE SVARAR PÅ FRÅGOR: CLAES BORGSTRÖM

Som SUS TILLS JAG DÖR tidigare avslöjat är klubbens historia kantad av spelare som med åren haft lika stor betydelse i samhället, som en gång på planen spelandes för SUS. Den nu, efter sju år på posten, avgående Jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström, 63, är en av dem.

.

Nu ska han starta en advokatbyrå med med bla fd Justitieministern Thomas Bodström... betyder det månne att han planerar Borgström en comeback i SUS, och att han i så fall tar med sig den förre AIK'aren Bodström? Och petar han i så fall Sauter/Janne på högerbacken? Frågorna är många, och de har ställts direkt till Borgström av SUS TILLS JAG DÖR.

1. När spelade du i SUS, och hur kom du till klubben?
Jag spelade i SUS någon gång under andra hälften av 60-talet. Jag läste juridik på Stockholms Universitet och hade många kompisar som spelade i SUS.

2. Vilken position spelade du? Var du bra?
Som jag minns det så spelade jag i huvudsak högerback. Senare i karriären, när jag blev äldre och spelade i korpfotbollen lyckades jag erövra platsen som center. Jag var halvbra.

3. Har/hade du någon favoritspelare som inspiration?
Om du menar en fotbollsspelare i allmänhet så var och är fortfarande min stora favorit Curre Hamrin. Hans 2-1 mål mot Västtyskland 1958 i VM är en klassiker som man kan se hur många gånger som helst.

4. Enligt Anders Elghorn, som skrivit "Berättelsen om SUS" skulle Hasse Dahlman ha utsett 1969 till klubbens bästa årgång. För det första - stämmer det att du var med det året? Och för det andra - Håller du med om att laget hade någonting speciellt det året?
Det kan ha varit så att jag varit med 1969 men jag är inte alldeles säker. Det var ett bra lag på 1960-talet med många bra spelare. Jag tror att Tompa Sörenstam, pappa till Annica Sörenstam, var med, i vart fall så spelade jag med honom i korpen så småningom.

Redaktören måste här gå in och kommentera: stämmer det att Annica Sörenstams pappa spelat i SUS? I så fall är detta ett osannolikt scoop som måste följas upp!

5. Till sist: har du ett favoritminne från tiden i SUS?
Apropå Hasse Dahlman så minns jag homom , kallad Sippa, han brukade ofta stå på mittplan jonglera med bollen för att till sist klacka iväg den till någon av medspelarna.

--

Claes avslutar:

Bra initiativ att uppmärksamma SUS.

Med vänlig hälsning

Claes Borgström

EN GAMMAL SUS'ARE SVARAR PÅ FRÅGOR: CHRISTOFER ELGHORN

Christofer Elghorn är den bästa spelaren jag spelat med. Inte bara i SUS, utan framförallt i det Reymers U-19 lag som massakerade allt motstånd under ett par år i början av 90-talet.

I SUS var han skyttekung på det där gammeldags viset. Dvs. han var inte alltid med i spelet så mycket, men när bollen damp ned i straffområdet var det 9 gånger av 10 Chrilles stårtå som petade in den. Han var (är?) snabb/kvick med ett lurigt skott. Vet inte hur många mål som gjorde fri med målvakten, men det måste vara närmare 100.

.

SUS TILLS JAG DÖR var tvungen att ställa ett antal viktiga frågor:

.

1. Skyttekungsgenerna har uppenbarligen gått i arv i familjen. Vad tror du det är som gör just Elghorns till såna målspottare? Och, med tanke på ditt jobb, kan det förklaras mediciniskt?
.

Svar: Eftersom Linus har producerat klart mindre mål än sin bror och far stärks bara min och syrrans teori ytterligare - Linus är adopterad. Och sedan jag blev medicin-journalist har jag blivit ännu mer säker i ett avseende, fast inte beträffande fotboll. Jag är bara ännu mer säker på att jag inte kan något om medicin.

.

2. Vem är din favoritspelare i SUS genom tiderna (du får inte svara Anders) och varför?
.

Svar: Oj, det var svårt. Här finns mycket att plocka bland. Ola Winther är en klar pallkandidat. Han saknade hår och sa aldrig något, men gav sig aldrig och lyckades då och då göra otroliga drömmål. Du minns väl själv, reporter Johan, på Stora Mossen den där gången typ 1983, då Ola fick till världens hårdaste nick i krysset?

Karla är annars någon man inte glömmer. Jag har inget minne av att han någonsin var på plan, men han hade sisådär ett dussin tuffa boxer-hundar med sig varje match.

Eller Pelle Karlsson - 135 cm lång och stämband som räckte 8 km i motvind.

Lasse Hallon - rörde sig skenbart i slow motion - ändå hängde ingen annan med.

Anders El ... aeh ...

.

Men jag måste nog säga Lasse Richt, eftersom jag spelade med honom själv ett par säsonger. Supertrevlig kille (jodå) och fruktansvärt snabb. Behagligt att man bara kunde lyra ut bollen på måfå på vänsterkanten, i förvissning om att han skulle springa om vilken krumbent back som helst. Han kom förresten tvåa i skytteligan 1992 (jo, jag vann).

.

3. Hur följer du dagens SUS, och vad tror du om den kommande säsongen?
.

Svar: Det går inte en timme på dygnet utan att jag är inne på STJD, och där finns ju det mesta man behöver veta om spelartruppen. Den kommande säsongen ser exceptionellt lovande ut, nu när den taktiska kompetensen fått välfötjänt utrymme i klubbledningen.
.

4. Nästan ingen här på SUS TILLS JAG DÖR verkar gilla Robert Perlskog, varför tycker du att han är sämst? Eller finns det någon värre?

.

Svar: Räknas Ronald Åhman? Det var iofs 15 år sedan och han var bara bisittare ...
.

5. Tills sist, vilket är ditt bästa SUS-minne?

.

Svar: Fånigt nog minns jag mest missar och sura förluster. Mål jag borde gjort och matcher vi borde vunnit. Jag satte antagligen 20 straffar i SUS-tröjan, men minns bara de tre jag brände. Det kanske är därför som skorna står kvar på hyllan. Men det var kul att lira med farsan några säsonger i början av 1990-talet. Fram till mars 1994 var han ruskigt bra och vi hade djäkligt kul ihop på topp. Jag minns en gång när han slog ett inlägg med vänster som jag språngnickade stolpe-in. Det var enda gången han träffade bollen med vänster och enda gången jag inte fick bollen på örat när jag skulle nicka - så jag gissar att det är därför som det fastnat i minnet.

--

Tack för dina svar Chrille. Vi räknar dagarna till din comeback!

EN GAMMAL SUS'ARE SVARAR PÅ FRÅGOR: ANDERS ELGHORN

Anders Elghorn är utan tvekan Mr SUS. Han personifier kärleken till klubben och vilja att alltid vinna, oavsett om det handlar en avgörande seriematch eller en lekfull omgång "kvadraten". SUS TILLS JAG DÖR fick chansen att ställa ett par väl valda frågor till den legendariske skyttekungen:

Under vilken period spelade du med SUS?

Mina söner tror att jag gjorde min första match på 1800-talet, men mer kontinuerligt lirade jag mellan omkring 1972 och, när var det? 2003? Med ett uppehåll för Reymers och Stockholms IF i slutet av 70-talet.

SUS har haft många starka profiler genom åren. Finns det någon/några du skulle vilja lyfta fram, som betytt extra mycket för klubben?

Som spelare: min svåger, Jontes och Linus fabror/morbror Lasse Hallon Halldén. När han trappade ner efter framgångsrika år i Reymersholm var han bäst i flera år på 80-talet. Och Torsten Persson på vänsterbacken, inte för att han var bäst, utan för att han var (och är) professor i nationalekonomi med rätt att peka ut Nobelpristagare. Han kombinerade det med ett flänga efter 18-åriga killar på Gärdet. En underbar kontrast. Så vill jag se fotbollen. Det gör man bara i SUS IF. Eller vad säger dagens läkare, civilingenjörer och ekonomer?

Administrativt, om man får va så jävla tråkig, måste jag nämna SUS hedersordförande Uffe Moberger. Han styrde klubben de första 25 årensamtidigt som han var höjdare inom universitetet. Det var gyllene tider förklubben, inte minst ekonomiskt.

Vilken årgång tycker du är den bästa i SUS historia, hittills? Och varför?

1982. Då hade vi spelare från högre divisioner och en riktig tränare som körde med oss någon gång ibland. Vi provade t o m på löpträning på vintern, fast skaran krympte och krympte tills tränaren stod ensam med Lasse Klason en kall torsdagskväll i Lilljansskogen. Tränaren grät, men Klacke snackar fortfarande lyriskt om den tiden. Vi lattjade hem serien och tog oss tillkvartsfinal i Nike-cup.

Hatmotståndare på den gamla goda tiden, varför?

Värst av alla var Plavi Team 1983 som uppträdde som svin på plan, med punggrepp, medvetna armbågar i ansiktet och allvarliga hot mot domaren och oss spelare. De vann serien på det. Jag blir fortfarande förbannad när jag tänker på det. Och glad när de torskar. Ja, jag är långsint.

Bästa SUS-minne?

För laget: när vi höll på att åka ur runt 1979. Vi var tvungna att vinna de tre sista matcherna mot närmaste konkurrenterna. Och gjorde det. Medordförande Ingemar som målgörare.

Personligen: helvolley i vänstra krysset direkt på högerhörna i Tanto. Hårdare har jag aldrig skjutit. Ångrar att jag inte bara ställde dojjornapå sandplan och klev av. Fanns inget att tillägga. Och så nickmålet ribba-in mot Badboll på Gärdet, förstås, 20 år senare. Mot Badboll. Då lade jag av. Tror jag.

EN GAMMAL SUS'ARE SVARAR PÅ FRÅGOR: LISA ELGHORN

Lisa Elghorn är inte bara dotter till Anders, lillasyster till Christofer och Linus eller kusin till Jonte… hon är också (eller kanske just därför) SUS IFs mest trogna supporter. Jag har hängt med Lisa sedan hon föddes och kan lätt säga att hon är mer SUS än de flesta av oss som spelar i laget. I serien EN GAMMAL SUS’ARE SVARAR PÅ FRÅGOR tar hon bladet från munnen och säger som det är. Otto Sjöberg är inte informerad.

1. Lisa, du har ju följt SUS sedan barnsben och även rest med delar av truppen till ett antal träningsläger på Hjälmö. Vilken spelare anser du ha betytt mest för SUS de senaste 25 åren?
Här måste jag ju nästan säga min pappa, Anders Elghorn. Han har värvat två söner till laget och en dotter som supporter. Dessutom höll han på långt efter att de övriga gamlingarna hoppat av på grund av skadade ryggar, avslitna ledband och sträckningar.

2. Tycker inte du, precis som Jonas Dahlquist, att Robert Perlskog är sjukt överskattad som kommentator?
Jag har knappt hört någon hylla honom. Folk kanske bara har en föreställning om att han skulle vara överskattad, så att de har en anledning att dizza honom. När nån säger Perlskog tänker jag på min praktikperiod på tv4-sporten. Han hade varit bortrest, kom tillbaka och ställde sig själv frågan (med hög röst): ”Undrar hur många mejl jag har fått när jag varit borta?”. Jag tror att det var drygt 700 stycken och jag tror dessutom att han var nöjd med att vara så eftertraktad. Senast jag såg honom var på Amida kolgrill på Folkungagatan (det är i och för sig kung, reds anmärkning).

3. Hur ska du använda din anställning på Expressen till att lyfta fram SUS i media?
Spelarnas insändare kan få förtur på Insändarsidan när jag är redaktör för den i sommar.

4. Vem tror du blir publikfavorit i årets lag?
Jag säger Max - han har varit min favorit sedan jag serverade honom drinkar på ett bröllop sommaren 2000, och han hoppade in i en buske på Linus och Näslunds födelsedagsfest 2002 efter att ha druckit tequila med mig.

5. Bästa SUS-minne
När Sus spelade inomhusmatch vintern 1990 cirka, och jag och Åsa Klason (ännu en supporter med starka familjeband till klubben, reds anmärking) fick en hel gymnastiksal för oss själva där vi kunde svinga oss i lianer, hoppa bock och hjula.

EN GAMMAL SUS'ARE SVARAR PÅ FRÅGOR: Jonas Dahlquist

Vad gör alla gamla SUS-profiler nu för tiden, brukar undertecknad redaktör tänka när Jon Blund vägrar fälla ut det färgglada paraplyet. Eventuellt en märklig sak att fundera på nattetid i ensamhet, och många skulle säkert låta saken bero... men SUS TILLS JAG DÖR står för undersökande och grävande journalistik och bestämde sig således för att ta reda på saken. Först ut i serien "EN GAMMAL SUS'ARE SVARAR PÅ FRÅGOR" är Jonas Dahlquist, expertkommentator på Canal Plus och föredetta forward i SUS IF. Han har två gånger, väldigt inofficiellt, utnämnts till Årets Vänsterfot.

Sista matchen på legendariska Highbury i London. Jag tog med en grästuva som minne.

1. Expressens topplista över de främsta sportkommentatorerna publicerades förra veckan, utan att du fanns med! Många konspirationsteorier florerar på diverse forum ang. detta – vilken är din egen reaktion? Och är inte Perlskog sjukt överskattad?

Det finns en gyllene regel bland folk som bedömer sportkommentatorer i kvällstidningarna: man måste ha jobbat i 10 år för att ens bli aktuell på de där listorna. Jag tror att det stämmer rätt bra, å andra sidan. Den största tröskeln man måste komma över som kommentator är att folk känner igen ens röst och att de känner sig lite trygga. Jag klagar själv jämt på alla nya kommentatorer. Nu har jag gjort cirka 140 Premier League-matcher för Canal+, varav tretton "On-Site" (som det heter på nysvenska när man menar att man är på plats på arenan), så kanske börjar jag närma mig. Om Perlskog är överskattad eller ej tänker jag inte uttala mig om, det blir bara fel. Däremot kan jag göra en egen topp 5-lista:

1. Lasse Granqvist, Canal+/Radiosporten - han är satt på den här planeten för att göra sport i radio/TV.
2. Henrik Strömblad, Viasat - sjukt rolig humor och väldigt, väldigt påläst.
3. Jacob Hård, SVT - jag tror inte att man kan förstå hur mycket friidrott den här mannen kan. Är dessutom Bo A Orm.
4. Tommy Åström, Kanal 5 - ett unikum vad gäller ishockey och friidrott. Helt klart en coming man.
5. Jesper Hussfelt, Canal+ - den mannen älskar verkligen fotboll.

2. Din egen karriär i SUS ligger förvärvande på is… planerar du en comeback? Kommer du i så fall att kräva tillbaka nummer 7?

Vad menar du? Har inte nummer sju "pensionerats" efter mina insatser!? Det trodde jag... Ärligt talat så är karriären nog över för min del. Dels beroende på att jag jobbar helger och kvällar, och dels beroende på att jag är för jävla dålig. Ni minns väl att jag gjorde cirka 40-50 matcher för SUS utan att göra ett enda mål? Jag var anfallare.

3. Vilken är den roligaste matchen du kommenterat, och varför?

Utan tvekan Tottenham-Arsenal på White Hart Lane den 13 november 2004. Det var min första match "on-site" som kommentator i England. Jag var rätt nervös, och det blev inte bättre att jag fick platsen bredvid fransmännens bolag. De hade Gerard Houllier och Emmanuel Petit som experter. Jag höll på att skita på mig. Spurs gjorde 1-0 genom Naybet, Henry kvitterade precis innan paus och matchen var hyfsad så långt, men i 2:a halvlek exploderade samtliga 22 spelare samtidigt och bjöd på stor underhållning. Nio olika målskyttar i matchen, publiken bara stod och skrek rakt ut som om det vore ett väckelsemöte. När Ljungberg gjorde 4-2 till Arsenal vände sig Houllier mot mig och garvade och ville göra en high-five. Det var helt sjukt. Sen har jag gjort Chelsea-Arsenal, Man Utd-Man City och den sista matchen på Highbury (Arsenal-Wigan 4-2, hat-trick av Henry och Andreas Johansson blev utvisad 15 sekunder efter att han blev inbytt) som också har varit bra. Alla matcher på Anfield är också speciella. Sämsta matchen jag kommenterat är Gefle-Landskrona 0-0 på Strömvallen. Ola Andersson var expertkommentator, och 20 minuter in i 2:a halvlek sa han: "...fortsätter det så här så dör fotbollen i Sverige".

4. Du kommenterade bråket mellan Lehman och Drogba med att säga att det var den sämsta skådespelarinsatsen sedan ”Reine och Mimmi i fjällen” vilket var väldigt roligt. Hur länge hade du sparat den karamellen?

Det sjuka är att den kom helt naturligt (som Zlatan brukar säga om sina finter). Den var inte planerad för fem öre, även om det kanske lät så. Ännu sjukare är att jag aldrig har sett "Reine och Mimmi i fjällen", men jag har läst recensionerna. Helvete vad många SMS jag fick efter den matchen.

5. Bästa SUS-minnet?

Vann vi inte division 8 där nån gång när jag var med? Det måste ju ha varit roligt! Annars minns jag inte något som sticker ut mer än något annat. Jag tyckte nog hela den eran när jag var med var rolig. Vilka profiler!! Rune! Anders! Max! Janne! Ettan! Milko (som motionssprang en mil på söndag morgon för att sedan komma på att vi hade match, det var inga avbytare där och han fick springa upp och ner på ytterbacken i ytterligare 90 minuter)! Det var tider det.

Tillsammans med Kennet Andersson på en match med Juventus på Stadio delle Alpi i Turin. Zlatan gjorde mål.