SUS – SPIK: 4-2

I elfte timman gick SUS från tio man till tretton, och det såg avgjort ut redan på förhand. Det rådde aldrig någon tvekan om att di blå skulle ta hem det. SPIK hade nämligen tagit SUS laginfo på stff på  orden och utgick från att vi spelade i rött-svart-rött-svart. Man kan undra var de varit hela vintern, när SUS-färgerna avhandlats både här och där, i omröstningar och i bildserier från adidas allra innersta rum? Ja, inte i SUS stängda Facebook-grupp, det var uppenbart. För även SPIK kom i blått. Men de fick genast lägga sig, och ta på sig sina röda reservställ – deras stff-info vittnade nämligen om rött, så ingen kan väl klamra oss för att ha tassat in på deras marker.

Ja, sen fick de lägga sig igen, så snart SUS fått luft i matchbollen, och lagen bytt sida efter slantsinglingen. K-J var nämligen (äntligen) tillbaka och serverade snart Tollmar på första ytan från långt ner på högerflanken: 1-0, inom fem minuter eller liknande. Sedan blev det rätt snart 2-0, om jag minns rätt på inspel från vänster, den här gången. Davas slog en ledig boll in mot två som löpte mot mål. Den gick förbi den första, och nådde nätt och jämt fram till Dan, som rakade in ännu ett, och tog sig därmed upp i skytteligaledning, enligt hörsägen.

Det är nu ingen tvekan om att SUS dominerar fullständigt. Öster har inget att göra i motljuset, men det var fantastiskt att se honom igen. Och någon gång i slutet av halvleken låtsas Martin att han är Xabi Alonso, och skickar in en ballong från mittcirkeln. 3-0, precis som på Lidingö i fjol, vill jag minnas. Snyggt, och man kan fråga sig om det ens delas ut assist på den där typen av pytsar. Kanske kom den i så fall från Dag; han var bra, och fördelade mycket boll från sin sittande position. Få märkte nog av hans ömmande baksida.

Efter trean tog vi paus, och bestämde oss för att det stod 0-0 inför andra, men också att det nog skulle räcka att ställa in skorna för att ta hem det. Så började vi också, lät SPIK spela lite, men tog sedan fullständigt över. En bit in laddade SUS egen Erik Karlsson in 4-0 på läckert skott. Han hade haft bud på ett Cavani-karate-mål redan i första, och det här kom inte som någon överraskning för någon. En stund senare hade han ett ännu finare skott som också kunde ha resulterat, men den tog i det överliggande virket. Så vi fick nöja oss med fyra, och bjöd sedan på lite hönsgård mot slutet, så att SPIK kunde trösta sig med ett par baljor. Någon av dem skulle ju på fest efteråt. Men det blev aldrig spännande. Och SUS trend är tydlig. Torsk, oavgjord, vinst. Bäva Westis; nalkas utskåpning.

Gulddojja till hela laget, som påminde om att svackan utan alltför många vinster var just en svacka. Tillfällig, och knappt ens något man minns numera. Det ska även nämnas att Cotto och Tobbe inte var oävna. Något för Anton att titta på, kanske?

Glöm för övrigt inte att Swisha Jasper. Domarn verkar ha tagit hutlöst betalt. Men så var han också från en annan planet än den stackarn vi fick oss till låns i lördags.