SUS - Borsten 0-1 (0-0)

Matchreferat

Sus mönstrade en finfin trupp till seriens sista match. I Jonathans frånvaro tog Jojje in sin kusin från västkusten, David, en fantastiskt duktig målvakt. Sus har verkligen varit bortskämt med lysande målvaktsspel denna säsong och denna match blev inget undantag. Precis som förhandsanalysen slagit fast spelade Borsten som Westis, bara lite sämre. Tyvärr verkar den typen av skitfotboll vara Sus ’17s kryptonit, för vi hade återigen förtvivlat svårt att få till det framåt. Passningsspelet var bitvis av hög klass och särskilt Martin på högerkanten kom runt gång på gång, men inne i straffområdet syntes Sus inte till i närheten av några bollar. Borsten hade två tre rätt tunga offensiva spelare som hotade Sus försvar en hel del, men utan resultat i första halvlek. 0-0 i paus var kanske logiskt men det var fördel Sus spelmässigt. I andra tappade Sus tyvärr en del av tålamodet, spelet gick inte längre regelmässigt genom mittfältet utan uppspelen blev mer förhastade mot ensamma forwards. Borsten skapade inte särskilt många avslut men i mitten av halvleken fick de 1-0 genom ett lyckosamt skott från 30m som borrade sig in under ribban nära Davids högra kryss, otagbart tyvärr. Sus försökte komma ikapp, Båten klev framåt och gjorde ett hästjobb för att vinna bollar, sätta press och skapa målchanser men vi saknade precision i de avgörande momenten. Vi vaskade i alla fall ca 3-4 riktigt öppna lägen men avsluten gick inte ens på mål.  Vid slutsignalen var besvikelsen mycket stor i Sus. Några jublande glada Söderkamrater på läktaren kunde fira guldet. Enligt insiderinformation lär kamraterna dock tacka nej till uppflyttning och när Westis vinner mot Träsket imorgon söndag så glider de upp på andraplatsen så att Sus slipper tvångsuppflyttning. Ja, ni förstår vart jag vill komma! När man tänker på det så var förlust helt nödvändigt i denna match, så här i retrospekt. Logiken blev glasklar efter några öl efter matchen på en pub på Fleminggatan. Kanske fick vi oss också en välbehövlig läxa inför nästa säsong, som nu kan få bli ännu bättre än denna om den vill. Det är målskyttet som behöver vässas. Davas kastade fram ett förslag om att vi ska köra pricken nån gång innan nästa säsong men intresset var som tur var ljummet i omklädningsrummet. Stefan påminde om att Sus bara blir sämre av träning. Kanske är den bistra verklighetsförankring som kommer genom övningar som pricken helt fel medicin för lag som Sus. Hursomhelst, nu siktar vi på cupen. Nästa söndag sänker vi Ösmo. Go SUS!