SUS mot Gamla Karlbergare 2-5 (0-3)

Det var skapligt väder, nyvattnad plan, nästan oändligt med avbytare – och 0-2 direkt från start. Så kändes det i alla fall när de fick de där snabba målen i början. Det andra vallades in via en SUS-back och 0-3 som följde knixades in med touchar som inte var direkt avsedda av den anfallande karlbergaren.

Det kunde varit så annorlunda, om exempelvis Daniel fått fatt på bollen där framför öppet mål. Istället för 1-1 blev det 0-2 och sedan spelade de på kontring mer eller mindre resten av matchen.

Visst, de var bra. Visst, de rullade fint och hade hög passningsprocent. Men utan 2-0 direkt i inledningen hade det kunnat se annorlunda ut. Till slut rann det iväg till 2-5, vår 1-4-reducering stod Björne för efter en läcker passning av SUS för dagen bästa spelare Anders och 2-5 kom någon minut innan full tid när Nick-Chrille vaket stöter in en hörna vid bortre stolpen.

En extra honnör förresten till Mål-Jonas som räddade halvdussinet frilägen och annat smått och gott dessutom.

För egen del var det sjukt tungt, en fortfarande lite halvvrickad fot i kombination med hög vikt och låg kondis gjorde att det kändes som en vägg, blod och stånga i en mindre härlig kombination.

Gamla Karlbergare kändes som SUS för ett par år sedan, alltså lite vassare än idag. Men det betyder inte på något sätt att vi inte kan slå dem i höstmötet.

Och, ja just det, det höll jag på att glömma – Johan fick ett rött kort för att han fick sin axel för nära en SUS-benssparkande motståndare. Kanske lite petigt av domaren, men matchens behållning kom tiotalet minuter senare när Johans ”nemesis” visas ut för ett andra gula kort och beter sig som om han vore fyra år gammal – och hela SUS-bänken brister ut i gapfalbb när han ska spela tuff.

Mot nya mål!

/ #17