Det var en afton i början av maj. Den lilla trädgården på Mosebacke hade redan öppnat för allmänheten men rabatterna voro ej uppgrävda; snödropparna hade likväl slutat sin korta verksamhet för att lämna plats åt de ömtåligare saffransblommorna, vilka tagit skydd för den annalkande värmen under ett ofruktsamt päronträd; syrenerna hade allt de kunde önska sig för att gå i full blom. Ty solen solen stod över Liljeholmen och sköt hela kvastar av strålar mot öster; de gingo genom rökarna från Bergsund, de ilade fram över Riddarfjärden, klättrade upp till korset på Riddarholmskyrkan, kastade sig över till Tyskans branta tak, lekte med vimplarna på skeppsbrobåtarna, illuminerade i fönstren på stora Sjötullen, eklärerade Lidingöskogarna och tonade bort i ett rosenfärgat moln, långt, långt ut i fjärran, där havet ligger. Den bofink som flugit mot nordväst, kunde se att över Stadshagen lös de mot avbytarbåsen. Någon vind var det inte tal om. Planen var inbäddad i ljuvlig försommarvärme, och där var ett liv och ett kiv.
Det var ju nämligen match mot Kronis igen. SUS saknade några klassiska spelare. Hallberg, Tollmar, Björne, Garmen, och Lepp; Martin, Jocke och bröderna Welff, för en yngre läsekrets. Ja, även KJ förstås. Annars var det mesta sig likt. Derby-dags, och ännu en chans att kjossa laget med de glåmigaste ställen i stan; själva meningen med SUS.
Upptakten till drabbningen tillgodogör man sig bäst här:
https://susfotboll.blogspot.se/2007/05/krossa-kronis.html
https://susfotboll.blogspot.se/2007/05/krossa-kronis.html
Kalenderbitaren kanske finner visst intresse i att ögna det här.
Till slut blåste domarn hursomhelst igång. Och SUS dominerade fullständigt. Det stod tidigt klart att det inte skulle bli remi. Istället blev det, som så många gånger förr, en veritabel utklassning, inte helt olik de här:
Byt ut några namn mot Jonathan, Jasper och Båt, Tobias, Hampus och Dag, Diego, Oskar, Måns, och du lär göra dig en hyfsad bild av hur gräset trampades också denna gång. Det var ljumt och varmt, Kronis slog långt; Oskar satte två, Måns en. Så var den derbysagan all.
4 kommentarer:
Otrolig rapport! Håller en sysselsatt fram till nästa match.
Mellan hägg och syren!
Det kanske även kan vara värt att dra sig till minnes vissa efterspel, i sviterna av derbysegrar. Tänker dels på de här:
https://susfotboll.blogspot.se/2011/06/hjarnskakning-efter-huvudlos-tackling.html
https://susfotboll.blogspot.se/2011/06/vem-behover-droger-nar-det-finns.html
https://susfotboll.blogspot.se/2011/06/ska-vi-skicka-den-till-kronis.html
Som motiverade Leppen att fundera på välbehövlig utrustning inför nästa drabbning:
https://susfotboll.blogspot.se/2012/06/inkopslista-infor-motet-med-kronis.html
Och så tänkte jag även på den här, i kategorin mer harmoniska efterspel:
https://susfotboll.blogspot.se/2007/09/bjrn-halldns-guld-dojja-kronis.html
Sen råkade jag även på den här, som säkert också beskriver ungefär hur det var igår, på det hela taget:
https://susfotboll.blogspot.se/2007/05/kroneberg-sus-1-4-0-2.html
Det var en vacker match på många sätt, som Strindberg, jag menar Davas, fångar på ett utsökt sätt i sin rapport. Allra roligast var nog att vi trots total överlägsenhet kände att vi ju kunde så mycket bättre ändå.
Skicka en kommentar