söndag 25 mars 2018

Vårberg IPs hemlighet

I Sten Eklunds mytomspunna konstverk "Kullahusets hemlighet" från 1971 har den fiktive 1800-talsbotanikern J M G Paléen gett sig ut på en fotvandring genom Sverige. Kommen till en ödslig skogstrakt upptäcker Paléen ett märkligt och till synes nyligen övergivet område fyllt av obegripliga byggnadsverk, teknologiska konstruktioner och odlingar, omgivet av ett magnetfält; ett område där heller inte människans försanthållna naturlagar tycks råda.

1. Kullahuset, översiktsbild
Paléen ägnar återstoden av sitt liv åt att nedteckna skisser och berätta om sina upplevelser av Kullahusområdet som han kallar det, men ingen tror honom och slutligen börjar han själv betvivla sina egna upplevelsers riktighet.

Terrängen som mötte oss vid ankomsten till Vårbergs IP denna soliga söndag i mars förde vagt tankarna till Paléens skiss nr 25. En mycket fuktig och övergiven grusplan låg placerad mellan den aktuella konstgräsplanen och parkeringen.
25. Översiktsbild av den ditintills rådande vegetationstypen.

Omklädningsrummen låg vid sidan av i en byggnad med avlägset släktskap till Paléens skiss nr 31 i Kullahussviten.
31. Ett av husen

Redan några timmar efter mitt besök på Vårdbergs IP i samband med träningsmatchen mellan SUS IF och Sthlm Snipers, så märker jag att min upplevelse, i likhet med Paléens, är undflyende och svårgreppad ungefär som Jäverling och von Eulers nyutkomna ljudsättning till verket. Vad var det då som hände egentligen? Går det ens att begripliggöra den räcka av sakförhållanden och skeenden som tillsammans hör hemma under rubriken SNIPERS - SUS 1-2 (1-1)?

Vi blev tolv spelare, till sist. Tobbe anlände några minuter efter matchstart. Utan naturlig målvakt i truppen tog jag på mig vantarna. Jasper erbjöd sig också men eftersom han har en färsk fingerskada tyckte jag att det var en olämplig lösning. Hade det inte varit för mitt bestämda ingripande hade alltså vår lagledare ställt sig i mål med ett kraftigt stukat och lindat finger. Men det vittnar om vilken uppoffrande inställning han besitter, storartat! Båten slapp alltså bänka någon vid matchstart och kunde koncentrera sig på hur han skulle formera elvan. Han valde att köra vidare på den vinnande palindromtaktiken 1-4-1-4-1: Axel - Davas, Jasper, Jojje, Jocke - Dag - Martin, Båten, Diego, John - Måns. 

SUS börjar lite trevande men får ganska snart igång spelet via Dag, vår gudabenådade bollfördelare, och vi kommer fram via fina löpningar på kanterna och forceringar från Båten centralt. En räd på vänsterkanten med Diego inblandad, utmynnar i en fin framspelning till Båten som kontrollerat gör 1-0. Bara minuter efteråt spelas bollen runt i SUS backlinje i sidled på ett lite svajjigt sätt vilken Snipers genast utnyttjar då deras långe forward snappar upp en studsande boll och lyckas lobba in bollen över en förstenad SUS-målvakt. Ja, det kändes lite svajigt bakåt i inledningen. Men det skulle skärpas till eftersom. 

Spelmässigt är första halvleken SUS, och Båten har en boll i nät som felaktigt dömdes bort för offside och han hade en i kryssribban också. Trots detta idkade SUS viss självkritik i pausvilan. Dag lyfte fram att det hade begåtts lite för många enkla misstag mot bakgrund av den kompetens som spelarmaterialet egentligen besitter, och var och en borde rannsaka sig en smula för att förhindra att det sker igen (var det budskap som jag snappade upp). Parallellt slogs det även fast att vi skulle fokusera på att ha roligt. Det var ett konstruktivt samtal i dialektisk anda som uppenbarligen ingjöt ny energi i spelartruppen, för första kvarten av andra höjer sig SUS till en ny sällan besökt nivå. Snipers har inte mycket boll över huvudtaget och SUS spelar runt bollen på ett vackert sätt och skapar även fina lägen som dock inte resulterar. Spel på så hög nivå håller sällan i sig några längre stunder, det kan ha att göra med att motståndarna, i det här fallet Snipers, tar sig samman och lyfter sig i kragen. Det innebar att de kom fram i några halvlägen och jag fick chansen att boxa bort ett inlägg och Davas, som i andra gick in som mittback bredvid Jojje fick visa upp sin exceptionella speed när han sprang förbi de kvicka Snipersspelarna. Jag tror klockan stod på ca 70 minuter spelade när John satte det välförtjänta segermålet på passning från Jocke som tagit sig upp på sin högerkant. SUS kontrollerade resten av matchen. Simon stod bekymrat vid sidlinjen med armarna i kors och beskådade det hela. I ett sista desperat försök bytte han in sig själv på Snipers högerytterposition, men varken han eller den andre kvicke topp-snipern (enligt Davas en f d Sirius-spelare) lyckades vaska fram något läge. SUS vann rättvist och Simon och hans tränarstab fick en del att fundera på. Enligt uppgift ska Snipers dock redan hunnit vinna några träningsmatcher, så vi får hoppas att dagens resultat inte orsakar alltför omfattande förstämning.

Vi kan konstatera att det ser bra ut inför säsongen, eller så oroar vi oss över de relativt låga tillströmningen av SUSare under försäsongen. Hur många har betalat medlemsavgiften? Men vi har ett spel som i sina bästa stunder är på en nivå som vi inte varit på snart 10 år, om inte ännu längre. Dag och Båten är förstås väldigt viktiga för SUS nuvarande spelmodell, men samtliga övriga spelare bidrog mycket bra till segern idag. Kanske måste vi dock konstatera att rollen ensam på topp är svår att axla i nuvarande system. Idag var det oftast Måns som hade den lite otacksamma rollen att tråla däruppe, men kanske fyller det ändå en viktig funktion. Det offensiva mittfältsspelet som pågår där bakom är ju nämligen mycket giftigt. Överhuvudtaget känns det som att SUS spelar som ett lag och att det är vår främsta styrka. Eller är allt detta teoretiserande en teknik att hålla den värld som framstår genom andras bestämningar på avstånd?

I utställningskatalogen från 1972 frågar sig Ulf Linde vad Eklund haft för avsikter med Kullahusets hemlighet. Hans förslag är att verket utgör en sorts mystik som syftar till att göra oss medvetna om vår osäkerhet, inte för att förbyta den i säkerhet utan för att göra den fruktbar.

3. Översiktskarta över Kullahusområdet


/A

3 kommentarer:

Daniel sa...

Vackert! Än vackrare: en SUS-seger mot ett lag med tränare

Davas sa...

Formidabel läsning. För ADG och Stefan kan jag även tänka mig att redogörelsen ter sig en aning mystisk, och ingjuter en viss osäkerhet. Hur går till exempel båtens genomtänkta och mycket välkomponerade startelva ihop med vissa positionsbyten inför andra halvlek? Ja, inte nödvändigtvis, kunde vara ett svar. Men kanske är svaren av underordnad betydelse här. Är det något vi vill hitta tillbaka till är det ju andra halvleks dominans, snarare än den förstas hafsiga chansspel.

Simon Öhrlin sa...

Fint grabbar, trist jag inte kunde spela mer. Tur vi möts 2019 igen.