Målsättningen

Vid en snabb översyn av årets tabell slås man ganska snart över att SUS lär få svårt att knipa den sedvanliga andraplatsen. Den som vi allra helst vill ha, och som till och med kan driva en närmast oövervinnelig vinstmaskin att plötsligt slå i backen då den kammat hem en historisk seriesvit – så som skedde i fjol. När andraplatsen inte längre hägrar, kan man som SUS-spelare börja tveka en aning. Spelar det någon roll om vi kommer femma eller sexa i årets serie, egentligen? Vi vet ju ändå att vi i själva verket spelar jämnt, och till och med bättre än de gamla karlbergarna. För att inte tala om Tudor, som tappat all sin forna frenesi. Kanske, kanske inte. Åka ur kan vi ju ändå inte. Nöjda med säsongen lär vi inte vara i vilket fall som helst. Storkyrkopojkarna och -flickorna har vi redan slagit, sett till det ackumulerade resultatet. Och Bolivia börjar man väl nästan unna en plats på den övre halvan, även om så skulle ske på SUS bekostnad.

Så kan nog tankarna börja gå. Och plötsligt lägger man de stora målsättningarna åt sidan.

Istället, säger man kanske, ska vi bjuda på målfyrverkeri och klapp-klapp-spel mot KFK, framförallt för att hedra alla kära fans som kommer traska mot Stadshagen om lördag. Det blir bra nog, tänker man därhemma, och väljer soffan före teknikövningar på Bellevues fina lilla bollplan.

När den här sortens tvivel börjar slå rot kan det vara dags att, trots allt, och i sin all sin kraftlöshet, slänga ytterligare en blick på tabellen. SUS, på sjätte plats. Och vad är det med det?

Jo, naturligtvis. På bara tio spelade, och fyra poäng före SUS: detta gudsförgätna gäng som kallas Kronis. Stans allra tråkigaste lag, det som man allra minst skulle vilja råka på, på det lokala konstgräset om tisdagskvällen, i seriens allra glåmigaste tröjor. Och därtill blekna knickers. Eller ännu hellre, mintgröna och avklippta mysprallor. Liksom vår herre kanske ni hade glömt. Man vill så gärna. Men faktum är att detta misshagliga gäng ligger före SUS i tabellen. Och så får det bara inte va’. Det ska ni få se!

Det här är naturligtvis ett upprop. SUS spelar omgång nummer 12 nu på lördag. Vi ska naturligtvis vinna, det är det enda alternativet. Sedan, hela fem vändor senare, är det så dags att ta oss an Kronis. Och ytterligare ett par tre veckor därefter går vi till Hang-Chow och slappnar av. Fram tills dess måste varje SUS-hjärta bekämpa varje uns av tvehågsamhet, och ha ett mål:

Krossa Kronis!